Alexander Svartvatten och Evaanna Hertov
22 maj–5 juni
Av jord är du kommen
Filmen är inspelad i en västerbottnisk stugmiljö och ett sedan länge nedlagt norskt sjukhem som numer utgör en tillfällig vistelseplats för Bergens narkotikamissbrukare och hemlösa. Miljöerna fungerar i verket som varandras motpoler. Där den ena, som utspelar sig i civilisationens periferi, kan sägas vara torr, rationell och försiktigt kontrollerande, är den andra fuktig, nedgången, prövande och spontan.
De två tillstånden representeras ytterst av två karaktärer - en äldre man och en yngre kvinna. Vi förstår snart att något har varit mellan dem som inte längre är. Enheten splittrades varpå de valde skilda vägar. Trevande söker de åter leva sida vid sida under en yta av samförstånd med sparsmakad dialog. Men långt därunder vilar en avgrundsdjup konflikt som snart väcks till liv.
Det osmotiska trycket
Osmotiskt tryck är det tryck som uppstår hos en vätska i ett utrymme uppdelat av en semipermeabel vägg. Vätska vandrar med hjälp av osmos genom väggen för att jämna ut saltkoncentrationen. Det osmotiska trycket är det tryck vid vilket vätsketransporten har avstannat.
Att upptäcka att second handbutikerna säljer anonyma kvinnors underkläder fick mig att börja fundera över varför mansunderkläder inte har något andrahandsvärde. Kvinnors underkläder är i så mycket sinnebilden, drömmen om kvinnan. Jag började samla på dessa halvt urtvättade, lite slitna underplagg och har doppat dem i saltlösning – gjort en värdeförskjutning, konserverat en anonym kvinnas innersta plagg. Från det anonyma och intima till det allmänna. I det saltindränkta tyget uppstår en bild av landskap – kroppens landskap som jag fascineras av. Jag gör en koppling till naturen, människans natur, var går gränsen och finns det någon gräns. Den osmotiska processen blir uppenbar, strävan efter jämvikt och balans så tydlig. Som att bli ett med naturen! En jämvikt av salter – det jag fascineras av och sysslar med i min konst blir plötsligt så uppenbart och självklart. Att jag som människa ingår i något större – ett landskap, en tidsålder – en sammansmältning – utan gränser. Ständigt utsatt för det osmotiska trycket!
Läs recension här.
Foto: Helena Wikström
