Anna-Lena Lundmark hälsar ett 15-tal besökare välkomna. Speciellt inbjuden är Per Nilsson, filosof från Umeå Universitet. Per är anställd av konsthögskolan i Umeå för att arbeta fram en forskningstjänst på Umeå Konsthögskola. Han håller en kort inledning och sedan fortsätter kvällen med en diskussion. 
  För att ingen skall känna sig felciterad eller utpekad kommer frågor och inlägg att markeras med fetare stil, övrigt är Per Nilssons kommentarer.
Images are images and words are words --- Overlappings of art, drama, philosophy, science, literature and all the stuff of history - at worst they will clash and annoy like a bag of tricks at best they may combine fore mutual clarity
Spivey 2001
Min utgångspunkt har varit modern kritisk teori. Enligt Kant delas förnuftet in i vetenskap, praktik (moral, lagar) och omdöme/estetik. Utifrån dessa tre teser rationaliseras samhället. 
  Jag var inblandad i ett projekt med Tryggve Lundberg på konsthögskolan som handlade om landskap och naturvetenskap. Den kunskap vi får ut av naturvetenskapen visar en natur som vi inte känner igen. När slutsatser formuleras som en text så är texten i sig redan en tolkning. Konsten kan däremot närma sig en prelingvistisk tolkning.
  Om man ser på konst som forskning och ej som en vetenskaplig forskning, om man har den ambitionen kan resultatet se väldigt olika ut.
A major thesis of this book is that the arts must be taken no less seriously than the sciences as modes of discovery, creation and enlargement of knowledge in the broad of awarement of the understanding
Nelson Goodman



Ser du något problem med att resultatet blir en gestaltning eller en text?

Man skulle kunna frångå konceptet med en traditionell avhandling.

Vad skiljer att forska i konst från vanlig forskning?

Konst som forskning handlar om metod. En avhandling kan vara detsamma som en gestaltning. Det är en frågeställningsformulering. Hur man arbetar som konstnär? Hur man t.ex. undersöker mänskliga relationer i det sociala rummet? Det skulle kunna vara både en konstnärlig och en psykologisk frågeställning.

Inom konstvetenskapen kunde man i USA på 70-talet redovisa i form av konstnärliga projekt.
   Hur gör man bedömningar och kan man doktorera i konst i USA idag?

Vet ej om man kan det. Vad gäller examinering av en gestaltning får man spåna om hur den skulle kunna se ut med sakkunniga/opponenter/betygskommitté.

I Finland är antagningsproceduren det viktiga. De har 10 forskare - inga opponentsituationer.

Det är för tidigt att ta ställning till examineringsformen.

På Valand är det öppet för vilken forskare som helst som vill knyta konst till sin forskning.
Då kommer det ej konstnärerna till gagn. Vitsen är att det ska vara på konstnärlig grund.
  Åter till Finland. Där har de som krav att konstnärerna skall ha varit verksamma i 5- 10 år. En 8-personers jury utser forskarna. Ett krav är att under tiden hålla seminarier och diskussioner med elever. De bedöms ej utan har en vernissage som redovisning.
  Ingår då en projektansökan i ansökan? Skisser? Det finns också ett annat moment i bedömningen och det är konstnärens historia.
  Jag ser det som en kunskapsgenerering på konstens villkor. Hur ser det ut med handledare? 
I Finland fick de knyta personer till sina projekt.
  Åter till begreppet forskning. Kan konst vara vetenskaplig forskning? Kanske är undersökande ett mer hanterligt begrepp?

Konst kan vara objekt för vetenskaplig forskning. Kan man t.ex. tala om kognitiva mål vad gäller konst?   Vetenskapsrådet säger forskning på konstnärlig grund.

Jag tycker att forskningstermen blir krånglig att använda. Hegel sa när konsten blir filosofi då tar världsalltet slut.

Konstnärlig grund är ingen enhetlig grund. Det handlar om att försöka undersöka och gestalta något konstnärligt. Som konstnär kan du komma till ett genuint resultat som ingen annan kan komma fram till. 
  Ambitionen bör vara att forskningen är autonom, men kan ta inspiration från annat håll.

Vad vinner man på att kunna doktorera i konst?
Man gör en statusvinst. Omvänt - vad vinner man på att doktorera i vetenskap men ej i konst?

Forskning är något fint i vårat samhälle. Kan det vara ett uttryck för att samhället har ett ökat behov av konstnärer i skapandet av den offentliga miljön?
Från politiskt håll…kanske. Vad man kan vinna på sin doktorstitel är ännu osett. Kanske finns det en önskan om att få in mer konst.
  Med allmänpolitisk utgångspunkt passar det bra in i kulturprogrammet. Det finns en ökad tilltro till estetik och hälsa. 
  Filosofi och konst har många beröringspunkter. Det finns mentala strukturer som förenar men andra metoder och slutresultat skiljer.
  Varför inte efterapa den vetenskapliga karriärsgången?
Kan man vinna ekonomisk status?

Det finns redan konstnärer som arbetar som forskare inom det digitala.
  Kan det här förändra synen på konst?
  Det blir fler arbetsplatser. Möjlighet till koncentrerat arbete. Ett tecken på konstnärernas växande betydelse och ett ökat behov av konst.
  Om man ser negativt på det hela handlar det om konstnärernas behov av formell status. Eller om att styra in konstnärer i samhället.
  Det finns en risk i och med att konsthögskolan är en sluten struktur.